Sida:En försvunnen värld 1924.djvu/301

Den här sidan har korrekturlästs
297

ljud, som nu träffa mina öron, på det livligaste till mitt minne återföra mina erfarenheter bland dessa intressanta varelser. (Skratt.) Ehuru så många ovärderliga plåtar gått förlorade, ha vi dock i vår samling kvar några bestyrkande fotografier, som framställa platån och förhållandena däruppe. Anklagade de dem för att ha förfalskat fotografierna?» (En röst: »Ja» och mycket buller, som slutade med att åtskilliga personer knuffades ut från salen.) »Fotografierna finge gärna undersökas av experter. Men vad hade de annars för bevis? Under de förhållanden som betecknade deras flykt, var det naturligtvis omöjligt att medtaga mycket resgods, men de hade räddat professor Summerlees fjäril- och skalbaggssamlingar, som innehöllo många nya arter. Var icke detta bevis? (Flera röster: »Nej.») Vem sade nej?»

Dr Ilingworth, som stigit upp: »Vi påstå, att en sådan samling kunnat göras på andra ställen än på en förhistorisk platå.» (Applåder.)

Professor Challenger: »Utan tvivel, sir, böja vi oss för er vetenskapliga auktoritet, ehuru jag måste säga, att namnet inte är vidare känt. Men om vi nu förbigå så väl fotografierna som den entomologiska samlingen, fäster jag uppmärksamheten vid den mångsidiga och tillförlitliga utredning vi medföra i avseende på punkter, som tillförene aldrig blivit klargjorda. Jag nämner exempelvis pterodaktylernas hemvanor (en röst: ”Sliddersladder! och oväsen), jag påstår, att vi kunna kasta en flod av ljus över pterodaktylens hemvanor. Jag har i min portfölj och kan visa er en efter naturen tagen avbildning av detta djur, som skall övertyga er—»