Den här sidan har korrekturlästs

208


så anständig karaktär, att man ansett sig kunna inbjuda damer, och med anledning däraf hade nationens mera ansedda medlemmar, d. v. s. de som hade städade gångkläder och råd att kosta på sig en tia för sina nöjen, varit lifligt sysselsatta en månad före föreställningen med att ställa alting i ordning till festen, hyra kostymer på teatern, uppvakta cigarr- och värdhusflickor för att få låna klädningar, turnyrer och underkjolar, repetera sina roler, försumma sitt arbete, dricka punsch och äta sillfrukostar. Och efter festiviteterna hade de varit sysselsatta åtminstone en vecka med att hvila sig efter ansträngningarna, återställa alt som var lånadt, skaffa igen alla småsaker, som under brådskan hade förkommit, sköta sina bakrus och söka komma på tråden med arbetet igen. För de flesta var dock terminen efter denna beta skämd, och i dag var sista landskapet sammankalladt klockan fyra med dubbelkvart, och stämningen var redan på förhand en smula upphetsad. Ty dagen var betydelsefull. Nationens radikala parti rustade sig till kamp, och dess ansedda medlemmar hade infunnit sig mangrant för att hålla det vådliga omstörtningspartiet stången.

Nationens sal var ett lågt aflångt rum, där nu stolar voro ordnade i täta leder. Midt emot stolarna såg man bordet, där inspektor hade sin plats, till venster om detta ett större bord för kurator, och på detta bord voro placerade valurnan, ord-