Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 5.djvu/165

Den här sidan har korrekturlästs
153
JORDABALK 1715

kiöparen, anten för egna nytto skull, eller att hindra ther med börda- och naborätt, ena falska kiöposummo upgifwit hafwer.[1]

§ 11. Betarfwar man penningar till låns taga, jord ther med sig och sinom till godo i börd att lösa; thet kan ingom wägras. Men eij må någre andre bördemän, eller wijderboende till förfång, jord huus eller grund med annars mans penningar, oskyldom till nytta börda eller inlösa; uthan skall then som huus eller jord under börd löser, then samme i tre åhr, så å landet som i staden för sig behålla, med mindre han af fattigdom tilltränger then förr att sällia; thet skall rätten pröfwa, och noga tillsee hwad orsak han hafwer, the jord sig att afhända: giör någor här emot; böte fembtijo daler till treskiptes, så sälliaren, som ock[2] kiöparen om han thes wetande kiöpet skifftat; wari och thet giorde börda-klander ogilt.

§ 12. Eij må kiöparen eller sälliaren, bördamannen till förfång, sitt en gång giorde kiöp uphäfwa, eller i annan handel[3] förwäxla; icke heller något byte under falsko skeen,[4] börda lösen till hinder, uprätta: sker thet, och warder märkeliga pröfwat; wari ogilt, och böte hwarthera[5] fembtijo daler. Sällia föräldrar jord sin, och äro barn thera myndige; tå måge the framför andra then jord till sig lösa om the penningar hafwa, och rätt sin lagliga bewaka.

§ 13. Nu kan then som jord, huus eller tompt å landet, eller i staden äger, råka i så stor gäld, att all thes fasta och lösa egendom måste till skuldfordrandes betahlning upgifwas; och hafwer ther å hwar för androm fått[6] laga inteckning och förmohn; ther må wäl rätter bördaman arfwejord huus eller tompt i börd lösa, men icke effter mätismanna ordom, uthan effter thy som någon af the skuldfordrande eller annan högst therföre i redo penningar binder; dock skall han med sielf sins ede betyga, att han thet kiöp uprichteliga för sig sielf giör, och icke till bördemäns förfång, egendomen i främmande händer draga tänker. Domaren äger i slika måhl wiss dag föreläggia till godsens föryttrande, och stånde ther både skuldfordranden

och andre frijtt, ther på att biuda: låte sedan then som högsta budet

  1. Orden: »ena falska – hafwer» äro senare tillskrifna..
  2. Ordet: »ock» har senare tillskrifvits.
  3. Ursprungligen: annan stadga och handel.
  4. Ursprungligen: under skeen.
  5. Ursprungligen: böthe the begge hwarthera.
  6. Ordet: »fått» är senare tillskrifvet öfver raden.