Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/291

Den här sidan har korrekturlästs
277
FÖRSLAG TILL JORDABALK 1695

detta jämwähl nu tydeligen uth[sätties med?] dett förbehåll, der ett hemmans tillstånd finnas af så gode wilkor, att flere [än ?], som här tills warit practicabelt fyra åboer der kunna pröfwas blifwa fullsittne, att sådant efter häradznemndens ransakningh, och noga ompröfwande tillstädias måtte, lijkmähtigt Kongl. Maij:ttz allernådigste resolution, gifwen – – – underlagman i Wärmlandh den [17 februari] 1652. Sammaledes, att den, som tillförende har största dehlen i ett hemman, må uthlösa dem, som hafwa mindre dehlar, synes icke wara obilligt, om någon hade så lijten dehl, att han icke wore fullsutten, och tillhandlade sigh af en annan, som sammaledes hade en lijten dehl, att den medh den dehl han tillförende ägde giorde en fierdedehl, dett den samma måtte blifwa widh sitt kiöp hägnad, der han sigh den för tillhandlat eller till des lösen sigh tillbudet, än den, som större dehlen i hemmanet ägde; sammaledes der så wähl den, som större, som den, hwilken mindre dehl ägde i hemmanet – – – sigh lijka att lösa uth – – – ägde en fierdedehl eller – – – sällia wille, synes dem lösningzrätten kunna tillåtas i proportion efter den andehl de i bohlby äga, dock eij annorlunda än att den, som mindre dehl äger, kunde härigenom komma att få en fierdedehl, och således blifwa fullsitten.

Anbelangande dett grunden af de bortsålde ägor i bergzlagen, sedan den afkohlat är, skall wara till sine hemman igen förfallen, så sees af föregående ordh i denna paragrapho, att icke tillåteliget är, dett skogarne annorlunda måge i bergzlagen försällias, än så wijda dett skier uthan bohlbyernes skada, och en sådan handell är uthsedt till bergzlagens conservation, fördenskull synes icke obilligt, att sådanne skogar blifwa kiöparen till ewärdeligh egendomb, emedan de, sedan de afkohlade ähre, så wähl kunna tillwexa för den, som dem kiöpt till sitt bergzbruuk, som den der såldt dem ifrån sitt hemman. Elliest som samma exception, hwilken är till bergzlagens conservation, är och för städerne till föllie – – – resolution dat. den 1 [juli 1682] samma och här böra komma – – –.

§ 4. Förmähler att emphyteuta skall wara skyldig till all den tienst jordäganden honom pålägger, men som emphyteusis är en contractus, hwars causa efficiens är consensus partium, synes icke billigt, att obligatio debitoris wijdare deraf må sträckia sigh, än som först dem emillan blifwet afskiedadt, som tydeligen bör