Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/645

Den här sidan har korrekturlästs
631
RÄTTEGÅNGSBALKENS HISTORIA

talan förlustig, men som derhos eij finnes omrört, om wid sådan händelse, som ofwanförmält är, en appellerad sak äfwen så wäl skall för desert och försummat ansees, som hade ingen citation deruti warit uthtagen, uthan alt försummat och efftersatt blifwit, hwarföre synes oförgripeligen nödigt, att häruthinnan något uthtryckelig hwar och en till rättelse stadgat och förordnat blefwo.


§ 2.

1:mo. Såsom uti denna 2 § förordnas, att parterne böra på häradztingen tijdeligen effter förrättad gudztienst och straxt rätten sig sätter wara tillstädes, så synes oförgripeligen nödige för bättre ordning skull, att en wiss tijma determineras, när gudztiensten begynnas böör, och ett wist straff for dem af parterne, som gudztiensten uthan laga bewist förfall försumma.

2:do. Hwarhos och uti underdånighet påminnes, om icke länzmännerne böra straxt, wid straff tillgiörandes, sig i begynnelsen af tingen inställa och dersammastädes sedan till slutet förblifwa, efftersom dommaren offta derigenom uti sitt embetes förrättande hindras, att han ingen af executionsbetiente wid handen hafwer, som wid ett och annat förefallande tillfälle honom behörigen kan adsistera.

3:o. Stadgas uti samma punct om contumaciædommar, nembligen att om den stämbde intet kommer, eller sig eij angifwer, eller wijsar intet laga förfall, tå skall i saken effter dess beskaffenhet dömmas sampt dommen gå till uthmätning, och den, som tappat, det wid nästa ting få åtherwinna; men som det och undertijden händer, att den stämbde wäl sig infinner och sisterar, men doch uthan att förwänta, att saken blifwer till slut examinerat och undersökt, eller alla deruti producerade wittnen afhörde, nachlässigtwijs afreser; hwarföre underdånigt underställes, om icke en sådan äfwenwäl icke allenast för contumax ansees skall, föruthan att han och för sijdwördnat emot rätten plichta bör, uthan och hafwa giort sig genom en så beskaffat contumacia aldeles förlustig all rätt saken att få åtherwinna, om han deruthi succumberar.

4:to. Uti contumaciæsaker är och förordnat, att den, som tappat, skall wid nästa ting, sedan han om dommen är ansagd, eller execution sökt, saken få åtherwinna. Men som det esomofftast sig tilldrager, att den part, emot hwilken någon contumaciædomb uthfallit,