Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/669

Den här sidan har korrekturlästs
655
RÄTTEGÅNGSBALKENS HISTORIA

criminalmåhl må saken de novo till inqvisition företaga och, sedan en gång dömdt är, åther igen resolvera, hälst då första dommen eij ännu är dragen till execution, eij eller saken så grof, att den är eller bör Kongl. håfrättens leuteration submitteras, eller om allenast andre gången må på angifwarens äfwentyr inqvireras och sedan, ehuru ringa saken wara kan, till Kongl:e rätten refereras, och der resolution deröfwer inhämptas.

13. Har man ock offta försport, huruledes som frälsemän och andre, då de kunna till deras landbobönder hafwa någon prætension, ware sig af landgille, rättighet eller elliest skuldfordringar, ja ock anspråk på gårdebyggnader, den de wid händelser af dödzfall låta genom deras egne bönder och betiente uthan edswurne män omställa, låta de sättia lås för bondens lada, giöra sielfwe sequestrationer, ja och executioner, och det uthan något widare lagfarande, stunnom och incarcerera sine betienter, omskiönt om cronans och kyrkians rätt med andre privilegerade fordringar kunna hos samma bonde innestå, och betienten wara af den fräyd och wilkor, att han borde annorledes handteras och niuta lag och rätt till godo; submitteres fördenskull nådige öfwerheten, huruwijda sådane private medparter kunna eller böra tåhlas.

14. Fuller innehåller Sweriges lag klart nog, huru böter, som på någre delicta falla, reparteras böre, men som en dehl af adelen här i Skåne ännu prætendera och få både konungens, häradetz och målsägande andelen af de sakören, som på deras godz faller, och detta icke allenast synes wara reliqvier af gambla danska frijheter, och uniformiteten emotsträfwig, uthan och har den consequencen, att en slijk frälseman sitter och har jus aggratiandi, effter han den bråtzlige kan, der han will och saken eij går på lifvet eller kyrkioplicht, efftergifwa alt ihop, ja större rätt äger än konungen sielf i nåder will ha, som allernådigst unnar häradet i wisse måhl sin andehl oförryckt, så underställes nu i dy nådige öfwerheten, hwad härwid är att giöra och huruwijda slijke förmente och före uniformiteten erhåldne frijheter ännu kunna mer här i hertigdömmet Skåne än annorstädes i rijket lijdas och tåhlas.

15. Woro önskeligit, att dommarne i Skåne som annorstädes i rijket måtte få föra sina protocoll först conceptwijs på löst papper, och sedan låta behörige renskrefne för nämbd och allmoge publicera,