Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 82 —

SÄLLA TÅRAR.


NU faller himmelska daggen
på fridens tvinande blom.
Nu vinkar purprade flaggen
från andarnas helgedom.
En strimma af paradisljuset
går ned i min mörka håg,
och rundt om mig fläktar suset
af eterns klingande våg.

Och mildt öfver vågen låter
en klagan, som söker hamn:
»Vänd åter, mitt barn, vänd åter!
Så tom är din Faders famn» …
Mig sträckas små änglaarmar
vid späd och snyftande chor:
»Den Gamle sig ljuft förbarmar.
Vänd åter, älskade bror!»