- retta 13: 5, 31, S: 5, fno. rétta. Att den dubbelt skrifna konsonanten i dessa ord icke angifver förkortning af den föregående vokalen, utan att denna verkligen varit lång, bevisas af de nygutn. formerna: atæ atændæ med långt a (Säve M. p. 233), och retä med långt e (s. st. p. 239). — Dubbelt t efter en ursprungligen lång vokal träffas också i præteritiformerna: byttr 19: 37, af byta, fno. bǿta, bǿtta, bǿttr, samt vittr 6: 1 bis., af vita, fno. víta, vítta, víttr. Men i dessa former (byttr och vittr) har förmodligen vokalen varit förkortad framför den dubbla konsonanten, liksom i de ofvan omtalade neutrala formerna: brat (bręitt), datt (dǫutt) och gut (gótt). Om deremot stamvokalen varit lång eller kort i attu S: 1, præt. pl. af aiga, fno. áttu, samt i mattiu S: 2, præt. konj. af maga, fno. mę́tti, derom är det svårt att hysa någon mening. I nygutn. heter præt. af ma (= fgutn. maga) mattä med kort a (Säve M. pag. 241).
II. Konsonanter.
§ 17.
De i GL. förekommande konsonanterna låta efter uttalet ordna sig på följande sätt:
| Explosif-ljud | Spiranter | hväs-ljud | näs-ljud | l- och r-ljud | half-vokaler | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| starka | svaga | starka | svaga | ||||||
| Palataler | k | g | gh | h | n | i (j) | |||
| Dentaler | t | d | þ | þ (ð) | s | n | l, r | ||
| Labialer | p | b | f | f (v) | m | u (v) | |||
Härtill komma dubbelkonsonanterna x och z, det förra med betydelsen af k-ljud + s, det senare (z) med betydelsen af t-ljud + s. Exempel på x: yxna 6: 1, fno. yxna (gt. pl. af uxi); axul 26: 7, fno. ǫxull; axlar 23: 4, fno. axlar (gt. sing. af ǫxl); yxar 8 pr., fno. øxar (gt. sing. af øx); för x skrifves cs uti acslar 19: 36, fno. axlir (pl. af ǫxl), och gs i avagst 28: 6 bis., fno. ávǫxt (acc. sing. af ávǫxtr).[1] Exempel på z = t-ljud + s: foz, för fots, 19: 20; liauz, för liauts, 20: 1; lanz, för lands, 19: 1; guz, för guþs, 6 pr; barz, för barþs, 19: 6. Derjemte skrifves också stundom öfverflödigt: tz, dz, þz, t. ex. liautz 20: 7, landz 53, bloþz 20: 3, för liauts, lands, bloþs.
- ↑ Här böra vi också påpeka teckningen gs för kks uti drigs för drikks 24 pr ; jfr. licsvitni och ligsvitni 25 pr.
