Den här sidan har korrekturlästs

76

DEN ENSAMME.

Ja. Det vill säga — du skall lämna deras — officiella gudar i fred (för sig) de ramla nog ändå —

GABRIEL.

Det väntade jag mig! Krypa till korset, kyssa riset och tacka — förneka mig själv!

DEN ENSAMME.

Pah! En liten kompromiss — för en stor uppgift — och en framtid av arbete!

Det gäller icke blott dig!

(Går in i rummet till vänster.)

(Paus.)

GABRIEL.

Ruth!

Vad säger du?

RUTH

(stilla).

För en vecka sedan hade jag sagt nej — nu —

GABRIEL.

Säger du ja!

RUTH.

Det är så svårt att finna ord — tingen äro så mycket starkare än vi — ha vi inte kämpat tillräckligt med dem?

Det ser ut, som om ödet beslutat, att vi måste uppge kampen!

GABRIEL.

Ruth — också du!