Den här sidan har korrekturlästs

80

sådan passion, så vet du, att vid dylika fall försiggår, man kan nästan säga, ett utbyte av själar. Åtminstone vet jag, i vad som angår mig själv, att jag erfor något alldeles liknande. Emellertid hade jag ej tid att besöka henne så ofta hon — eller rättare vi båda — önskade. Jag skrev den tiden på min gradualavhandling, och jag måste till vad pris som helst få denna färdig till en bestämd tid, emedan eljest mina medel skulle taga slut, utan att jag såg någon möjlighet att få resurser till fortsatt arbete. Varje eftermiddag gjorde vi därför i skymningen en promenad i Karolinaparken — jag kunde i parentes sagt aldrig förstå, att du ej mötte oss. Ty vi sågo dig mer än en gång, när du om aftnarna strövade omkring gatorna i kvarteret, där jag bodde. Efter denna promenad följde hon mig upp till mig — med mammas tillstånd naturligtvis — hon hade sitt arbete med sig, och medan jag skrev sida efter sida, letade i mina böcker eller gick fram och åter på golvet för att ordna min tankegång, satt hon där stilla och tyst, sydde, broderade eller läste i någon av mina böcker, bland vilka