Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
13
- § 16) på samma sätt blivit ō, som sedan i följd av ytterligare intensitetsminskning uppträder som o eller vid först senare skedd förkortning enligt § 37, 5 som u, t. e. vindogha (-ø̄gha) fönster : ø̄gha öga, mullogh (-lø̄gh), -lugh handfat : lø̄gh bad.
- Ett genom u-omljud av a uppkommet o (se § 6, 1) har vid övergång till trycksvag ställning blivit u, t. e. væruld (-ald): gen. væraldar värld, Sighurþẹr (-varþẹr) : gen. Sighvarþar (-urþar) Sigurd, Sigvard, Gunnur (-ar) : gen. Gunnarar (-urar) ett kvinnonamn, f. annur (säll. -ar) : m. annar (säll. -ur) annan, f. gamul : m. gamal gammal, pl. ōþul : sg. ōþal (ōþul) egendom. Likaså då o är förkortning av ett genom u-omljud av ā uppkommet ō (se § 6, 2), t. e. f. Ōluf : m. Ōlāvẹr Olov.
- y har vid övergång till trycksvag ställning blivit i, därest följande stavelse innehåller (son. eller kons.) i, t. e. firir : fyrir (urspr. tryckstark form) före, ivir : yvir (urspr. tryckstarkt) över, þikkia : þykkia (urspr. tryckstarkt) tycka(s), Āminne Åminne : āmynni åmynning, ōsini : ūsyni olyckligtvis. Dialektalt inträder samma övergång även i tryckstark stavelse, t. e. pl. sillir : syl syll, thinning : thynning tinning.
- æ har vid övergång till trycksvag ställning blivit i före gg, k(k) och ng med följande (son. eller kons.) i samt omedelbart efter g och k, t. e. annattwiggia (-twæggia) antingen : twæggia (twiggia) tvegge-, āsik(k)ia (säll, āsækia) åska : fno. ækia åkning, ikki : ækki (urspr. tryckstark form) icke, ingin : ængin (urspr. tryckstarkt) ingen; gita (blott som hjälpverb) : gæta få, giva : säll. gæva giva, Þorkil Torkel : Kæ(ti)l Kättil, Kjäll.
§ 18. Förkortning av lång kvantitet har i regeln inträtt vid övergång från tryckstark till trycksvag ställning, t. e. ā > a i vaþmal vadmal : māl mått, mål, Ōlavẹr Ola : Ōlāvẹr Olov, hæraþ härad : Siōbōrāþ
