Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
27
skärpa; laþa lägga i hög : læssa lassa; snidh snitt : snēs tillskuren kvist.
§ 41. På en ieur. växling, mellan g, gh eller k utan och med följande t beror växlingen k, gh : ht (varav fsv. tt), t. e. sø̄kia söka : pret. sōtte; siūkẹr sjuk : sōt sjukdom, “sot“; stīgha stiga : stǣtta stätta; magha kunna: pret. mātte; dragha draga : drǣt dragning.
§ 42. På en urgerm. växling mellan perspirerad och därav i mid- och slutljud, så ofta den näst föregående sonanten icke uppbar ordets huvudtryck — “Vernerska lagen“ — eller k, p, t omedelbart följde, uppkommen pertonerad frikativa bero följande växlingar:
- ll (av lþ, dvs. lth) : ld (av lð, dvs. ldh), t. e. ælle : ælde ålderdom, aldẹr ålder; villa förvilla : vildihors vild häst.
- nn (av nþ, dvs. nth) : nd (av nð, dvs. ndh), t. e. sinne resa : sænda sända; ænne panna : ænde ända.
- h (i fsv. bortfallet) : gh, t. e. slā slå : part. slaghin; pres. ā (jfr 8, 3) : ēgha äga; lēa le : pret. pl. lōgho; tīo tio : tiughu tjugu; vǣ, vī (jfr 8, 1) helig plats : vīghia helga, inviga.
- s : r (av runsv. ʀ, dvs. r med i-timbre, och detta av urgerm. z, dvs. pertonerat s), t. e. kiūsa förtrolla, förtjusa (i isl. med bet. välja) : part. korin vald; mosi mosse : mȳr myr; mæstẹr störst: mēre större, længstẹr längst : længre längre.
- ls, ns, rs : ll, nn, rr (av runsv. lʀ, nʀ, rʀ), t. e. hælsa hälsa : hæl lycka; minzka (jfr § 49, 5) minska : minne mindre; þyrstẹr törst, þorskẹr torsk (dvs. torrfisk) : þor torr; borst : aghborre abborre.
§ 43. På en urgerm. växling mellan konsonant utan och med följande, sedan assimilerat, n (sällan annan kons.) bero följande växlingar:
- dh : tt, t. e. madhẹr (och maþkẹr) mask : mottẹr mott, budhkẹr burk : bytta.
