þyn ett rymdmått (ungefär 2 tunnor), som dock i n. och a. (!) pl. heter þynir.
Anm. G. sg. har i y. fsv. -s i st. för -ia(r).
§ 86. Paradigmet ø̄re öre:
| Sg. | n. | ø̄re | g. | ø̄ris (dvs. ø̄riss) | d. | ø̄re | a. | ø̄re |
| Pl. | „ | ø̄ra(r) | „ | ø̄ra | „ | ø̄rom | „ | ø̄ra |
Om något annat ord böjes på samma sätt är ovisst.
§ 87. Paradigmet lǣki(r) läkare:
| Sg. | n. | lǣki(r) | g. | lǣki(r)s | d. | lǣk(ir)e | a. | lǣki(r) |
| Pl. | „ | lǣki(r)a(r) | „ | lǣki(r)a | „ | lǣki(r)om | „ | lǣki(r)a |
Så gå ett fåtal ord, mest mans- och sjönamn, t. e. Birghi(r) Börje, Birger, Swærkir Sverker, Mælir Mälaren, Vǣni(r) Vänern.
§ 88. Allmänna anmärkningar till §§ 81—87.
- N. sg. ersättes under tiden 1350—1450 så småningom av a. sg., ehuru enstaka nominativformer ännu på 1500-talet anträffas.
- D. sg. är ofta redan i älsta litteraturen ersatt av a. sg., och i y. fsv. blir detta allt vanligare.
- G. pl tillfogar sedan omkr. 1500 ofta -s (lån från g. sg.).
- A. pl. ersättes efter 1500 vanligen (tidigare sällan) av n. pl.
β) Svaga, dvs. med gemensam form för g., d. och a. sg.
§ 89. Paradigmet draki drake:
| Sg. | n. | draki | g. d. a. draka | |||||
| Pl. | „ | draka(r) | g. | draka | d. | drakum | a. | draka |
Så gå de flesta mask. på -i, -e, bland vilka särskilt märkas brūþgumi brudgum, følghislaghi följeslagare och många av dem som i nysv. böjas med sg. -a, pl. -or, t. e. aghi fruktan, tuktan, ange ånga, āsne åsna, galle galla, hiærne hjärna, kiærne kärna, klāþe klåda, linde linda, līse lisa, lughi, loghi låga, luste lusta, mūle mula, rakke racka, skaþi skada, skari skara, skōle skola, skugge
