Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
7

bet», måste han sätta ut en, måhända flere betar och betala de båda andra spelarne enligt den nyss nämnda pointstaxan. Om under spelet betarne i pulangen taga slut, måste hvarje spelare åter insätta en bet (en ål). Finnas några betar i pulangen, då spelet är slut, delas dessa lika på de tre spelarne, hvarefter hvar och en, så långt han kan, inväxlar alla marker af den färg han har. Saknar han sedan några, är detta hans förlust, har han däremot främmande marker till öfverlopps, är detta hans vinst.

Vi komma nu till det andra slaget af vira, den s. k. protokollsviran. Skillnaden mellan patent- och protokollsvira består egentligen däri, att i den förra betarne under hela spelet bibehålla sitt värde, medan de i den senare stiga i värde under spelets fortgång. Till protokollsviran behöfvas äfven marker, men dessa begagnas här endast för att betala points’en och de fyrkantiga hafva sålunda här sitt ursprungliga värde 48. Öfriga markers värden äro de förut angifna. Betarne åter föras på papper på följande sätt. Man tager ett kvartsark papper och indelar detta i tre längs efter papperet löpande kolumner. Den första kolumnen tillhör spelaren n:r 1, den andra n:r 2 och den tredje n:r 3. De tre spelarne föra hvar sitt dylikt protokoll, hvilket särskildt är af vikt vid uppstående tvister, då två samstämmande protokoll naturligtvis äga vitsord mot det tredje. I första kolumnen skrifver man alltid sin granne till vänster, i andra kolumnen den andre spelaren och sig själf i den tredje kolumnen. Om nu A, B och C spela med B i midten, A till höger och C till vänster, få spelarne på A:s protokoll följande ordning: B–1, C–2, A–3, på B:s protokoll: C–1, A–2, B–3 och på C:s protokoll: A–1, B–2, C–3. Liksom i patentviran börjar man äfven här med att sätta ålar, hvilket går så till att i hvarje kolumn, under den resp. spelarens namn, skrifves siffran 50. Men det är endast ålarne, som hafva detta värde. För hvarje bet, som sedermera sättes, ökas betens belopp med 2 (5, 10 eller det tal man öfverenskommit) så att, om t. ex. en af spelarne i första spelet sätter en bet, gäller denna 52, om en bet sedan sättes i andra spelet, gäller denna 54 o. s. v. Denna ökning sker emellertid icke inom samma spel, d. v. s. att om under ett spel flere betar sättas hafva alla dessa samma valör. Om sålunda t. ex. den senast satta beten