Sida:Heckscher Ekonomi och historia 1922.djvu/59

Den här sidan har korrekturlästs
49
EKONOMIENS TJÄNANDE UPPGIFT

sats, som just bekräftar att det ekonomiska, anpassningen mellan mål och medel, aldrig kan vara eller ha varit det som ger utslaget inom människolivet. Det grundläggande kan ej sökas annat än i vad människorna anse sig behöva, eller — med ett större ord — i deras ideal.

När man söker förklara det ekonomiska momentets betydelse i historien, så har man alltså att stanna vid den uppgift som tillhör ett (andligt) maskineri, en samhällsorganisation, för realisering av mål som nåtts på helt andra vägar. Ekonomien har alltså obevekligen en tjänande uppgift, men inom denna gräns kanske den viktigaste bland alla.


Detta alltså om den ekonomiska historiens betydelse för historikern. Dess betydelse för nationalekonomen är ej lika gripbar men kanske i grund och botten lika stor. Det är nämligen på den ekonomiska historiens väg som nationalekonomen lättast kommer i kontakt med de allmänt sociala sammanhangen, med samhällsförhållandena som helhet, samt därigenom räddas från de yrkessjukdomar som följa av hans vetenskaps starka begränsning och abstrakta natur. Det är historiens syntetiska prägel, i motsats till nationalekonomiens analytiska, som här kommer till nytta. Särskilt har den ekonomiska historien ovanligt goda förutsättningar att ge nationalekonomerna ledtrådar i fråga om den mycket viktiga sociala faktor som heter människors uppfattning om de ekonomiska sammanhangen och den ekonomiska politik samhällena på grund härav — ej böra men — kunna väntas bedriva. Sedan tillkomma de två, mycket skilda moment som redan behandlats i det före-

4. — Heckscher, Ekonomi och historia.