öfrige Södra delen af Asien brukas en Martialisk Musik, såsom det berättas i Kyrkoh. Torens Resa til Suratte p. 335, så at inga Italienska stycken der höras, utan endast skramlande af messings-bäcken och trummor, samt wrålande blås-Instrumenter. [1] De hafwa eljest
- ↑ Assessor Braad nämner deras 3 slags Trummor. 1:o Discanten, hwarpå slås fort, 2:o medel sorten, som slås långsammare, och 3:o Basen, hwarpå då och då höres et enkelt slag; härunder blåses på Skallmejor och Trumpeter, hwilka sednare, Herr Toren beskrifwer af 4 til 5 alnars längd, de kallas i Musik. Lexicon Nafiri. Et annat slags trummor med en bottn, äro ock i bruk; derwid sitta twå metal-brickor, som skramla, när derpå slås.
Skallmejor, långa Basuner, små Fleuter och et slags hand-orgor af 12 til 15 små pipor, som låta på en gång, när man blåser i den längsta, och gjör en sorts symphonie. Der skal ock brukas en liten fyrkantig ställning, som kan bäras i handen, med 10 små runda metal-plåtar, hwarpå slås med en träd-pinna, twå metal-talrikar, som wid wissa tacter slås tilsammans, och gifwa et särdeles ljud, samt små violer med 3 silkes-strängar, hwartil brukas stråka. Gungung, hwarpå klockslagen slås, liknar et Mässings bäcken och beskrifs i Herr Osbeks Resa p. 118, samt Herr Brelins Resa p. 18. 0m denna Musik berättas ock i en Anonyms Resa til Japan tr. 1764, p. 26. I Musik. Lexicon nämnas Strumstrum, likt en Cithra, och Rabannen, Trummor, såsom Indianske Instrumenter. Praetorius wisar ritning af deras Trummor och andre Instrumenter, hwaribland äro någre af frukter, som likna korgar, kurbits o. s. w.
