Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/50

Den här sidan har korrekturlästs
19

diska Instrumenter, hafwa låtit förleda sig af en Rabbi Abraham, som war Medicus i Mantua, och i sin bok Schilte Haggeborim behagat med diktade tilläggningar upfylla den brist, som han märkte i kännedom af Hebreiska Musiken. [1] Med säkerhet kunna wi dock fördela samma tids inrättningar i 3:ne slag, nemligen Sträng- Slag- och Blås-Instrumenter, hwarwid följande må nämnas.

§. 2. Besträngade Instrumenter kallades i allmänhet Neghinoth, Stränga-spel, (Ps. 4:1. 54:1.) af stamm-ordet Naghan, tetigit, pulsavit, hwadan ock de, som derpå spelade, nämdes Noghenim (Ps. 68:26.) [2] Dessa hafwa warit af flere slag. I:o Kinnor, som med Harpa i wår Bibel-version öfwersättes, hafwa de 70 uttolkare stundom anfört med det Hebreiska namnet, som de wrida til κινύρα, och på andra ställen med κιϑάρα, Cithra. Hieronymus i sin Epistel (ad Dardanum Tom 4. p. 151.) säger, at det warit et Instrument af trä med 24 strängar och liknat et Grekiskt Δ. Josephus

  1. Flere gissningar om Musikens och Instrumenters upfinnare, anföra Polydorus Vergilius de Inventione Rerum Lib. I. Cap. XIV & XV, samt Plinius i sin Historia Mundi Lib. VII. Cap. 56.
  2. Neghinoth uttydes eljest af någre orätt som en wiss Melodie eller ton; andre påstå at det utmärkt, när Vocal- och Instrumental-Musiken skulle hwar för sig eller särskilt höras.