Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/75

Den här sidan har korrekturlästs
44

anseende til antal af strängar. Lyror och Cithror hafwa ifrån äldsta tider warit brukelige i flere Länder, fast än under olika namn, alt efter antal af Chor-strängar och hwar orts sed, så at desse warit af mångfaldige slag. [1] Chelys eller χέλυς hos Grekerna, förmenes warit den så kallade Mercurii Cithra eller Testudo som hade i början 4 men sedan 7 strängar, Chaldeernes Cathros war nästan dylik. Lessbiernas Asias, och Lybiernas Ascarum woro af samma inrättning. Phönicierne hade ock sin Phœnix (Φόἱνιξ). I Athen hade Epigones infört et Instrument med 40 strängar, som hade namn af Epigoneum. På samma sätt hade andre Hedningars Strängspel blifwit bekante. Ibycus, säges upfunnit Ibycinum som beskrifwes trekantigt med flera strängar, och äfwen kallades trigonon, Sambuca förmenes ock warit något dylikt af honom inrättadt. Barbiton eller Barbet med många tarm-strängar skall haft Anacreon från Tejo til upfinnare, och liknat hackbräde, samt warit mycket allmänt i Persien. Et så kallat Simicum med 35 strängar säges

  1. De gamlas Cithara tyckes swara mot denna tids Cithra eller Cithrinchen, deras Testudo emot wår Luta eller Angelika, deras Lyra emot wår Harpa eller Harponett o. s. w. ehuru de haft någon märkelig skilnad. Man finner äfwen at Nablium, Psalterium och Lyra ofta tages för et och samma Instrument.