Sida:I grönan skog 1922.djvu/251

Den här sidan har korrekturlästs

Gör du på samma sätt: säg bara tyst: ska det vara, så går det väl också!

— Är det då sådan underbar kraft i de orden: ska det vara, så går det väl också? frågade Fancy.

— Underbar! Det hjälper en igenom alltihop från bröllop till begravning, om man bara säger det med övertygelse.

— Gott, sade Fancy rodnande: Ska det vara, så går det väl också!

— Den flickan är något att få för en karl! sade mrs Dewy.

— Han måtte väl komma i tid, sade bruden, upptäckande en ny anledning till oro, sedan den förra var undanröjd.

— Det vore allt skada värre om han inte kom, nu när du är så duktig, sade mrs Penny.

Morfar James som lyssnat och hört några av dessa anmärkningar, satt där nere och sade avsiktligt högt:

— Jag vet ett par bröllop, då brudgummen inte kom.

— Det vore nog inte första gången som brudgummen strejkade, sade mr Benny och torkade. sina glasögon.

— O, hör vad de säga där nere, viskade Fancy. Tyst tyst!

Hon lyssnade.

— Har det inte hänt kanske, säg Geoffrey? fortsatte morfar James obarmhärtigt, då Geoffrey kom in.

— Hänt vad för något? sade Geoffrey.

— Att brudgummen inte kommit.

— Det har allt hänt, sade skogvaktaren.

— Jojomän, jag vet då de har fått skjuta opp bröllopet för han inte kom utan var trött på flickan. Och en gång vet jag då brudgummen blev fast i en fälla, då han gick genom skogen i Oaker, och de tre månaderna hade

243