Sida:Illustrerad Verldshistoria band I 341.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
341
SLAGET VID MYKALE. ATHENS ÄRA.

att hafva varit de anfallne, hade de nu blifvit eröfrare. Hvem skulle några månader förut hafva trott, att Asiens storhet skulle finna sin graf i Grekland? Orientens oräkneliga massor hade kommit till korta emot den lilla grekiska nationen, hvilken inom sitt läger inneslöt snillet, civilisationen och friheten. Det var en ny verld, som besegrade en gammal. Grekerna tycktes också sjelfve hafva medvetande derom. Den gudomlighet, som de vid Mykale anropade, var Hebe, ungdomens gudinna, Samma dag som slaget vid Salamis stod, hade Grekerna på Sicilien likaledes varit segerrike: Gelon i Syrakusa hade vid Himera besegrat 300,000 Karthager. Stunden för den helleniska stammens storhet och seger hade slagit öfverallt.




7. Från slaget vid Mykale till och med Aristides’, Pausanias’ och Themistokles’ sista öden.

121, 122. Athenska mynt (föreställande Akropolis).

Om triumfen i Grekland var allmän, så fans det likväl ett folk, som triumferade mera än något annat. Den förnämsta hedern för motståndet mot Perserna tillkom Athen. Det ensamt hade segrat vid Marathon; vid Salamis hade det, genom att tvinga sina bundsförvandter till strid, kommit desse att mot sin vilja bidraga till segern. Vid Mykale tillhörde äran nästan odelad detsamma, och det hade delat henne vid Platää, hvarest Athenarne hade utvecklat sin vanliga tapperhet. Hvilket grekiskt folk kunde uppställa några namn vid sidan af Miltiades, Aristides, Themistokles, i synnerhet af Themistokles, den mest trogne representanten af det grekiska folket, såväl genom sina förtjenster som genom sina fel?

Vi känna redan denne utomordentlige man, detta praktiska snille med sin smidighet, sin list, sin djerfhet, sin rikedom på hjelpmedel midt under sjelfva faran; för öfrigt utan betänkligheter i afseende på medlen, blott han nådde sitt mål, och som för att lyckas använde