Den här sidan har korrekturlästs
92
Jag kunde ewigt rulla
Mig rundt om dig, min brud! —
Då hördes solen sucka
Och bedja hjelp o Gud.
Den tråkiga planeten
Den gör mig blott beswär,
Uti mitt wackra rike
Den litet löjlig år.
III.
Jag klagar doft min smärta
Af ingen jag förstås,
Jag kan inunder bördan,
Den tunga, ju förgås.
Jag klagar, o jag dåre,
Kanhända tusen le,
Ja, kanske millioner
Med fröjd i lifwet se.
O, har jag rätt att klaga,
Min sorg blott känner jag,
Kanske i andra hjertan
Det finnes mera dag.
