Den här sidan har korrekturlästs
99
Till min mor.
Jag låg ett barn i dina armar,
Oskyldigt utan fel ännu,
Ditt öga war min öppna himmel,
Min himmel och min werld war du.
Och dina sagor all om lifwet
Förtröstansfull jag trodde på,
Nu står jag här inwid din sida,
Hur annorlunda nu än då!
Mitt hjerta swällde af förhoppning
På lifwets löften, lifwets ljus;
Ej blefwo dessa löften lösta,
Mitt hopp war blott ett ungdomsrus.
Jag såg omkring mig — sjuka minnen
Och bleka dagrar kring min stig,
Då flydde jag, o hulda moder,
Då flydde jag förskräckt till dig.
