Den här sidan har korrekturlästs
104
Kanske.
O, mina flickor alla,
De flickor menar jag,
För hwilka i min lifstid
Jag warit öm och swag.
I ären många, många,
Af allehanda slag,
Jag wexlat älskarinna
Ju ofta hwarje dag.
Det första bruna öga,
Men mera änn' de blå.
De narrade mitt hjerta
Att ömt och känsligt slå.
Och wisor skref jag alltid,
Till hwar och en wäl twa,
Och suckade i stillhet,
I sällskap wäl också.
