Den här sidan har korrekturlästs
114
Skalden.
Skalden tog sin sköna lyra,
Sina wackra tankars tolk,
Och på sina toners wingar,
Flög han widt kring jordens folk.
Och utöfwer land och watten
Ljöd hans klara sångarröst.
Och den fann ett wackert genswar
Uti månget menskobröst.
J som sörjen, j som klagen,
Hwarför sörjen, klagen j,
O! j stören lifwets stora,
Underbara harmoni!
Kommen till de ljusa länder,
Der min sångmö sett sin dag,
O! och lifwets sorg och smärta
Kännes då för er så swag.
