Den här sidan har korrekturlästs
41
IX.
Tro ej att du har segrat
Så helt och hållet än,
Jag kan få lätt förglömma
Min smärta, lilla wän.
Jag kan i dina ögon
Blott se ett wanligt ljus,
Det kunde lätt förswinna
Mitt wackra kärleksrus.
Då wore du en flicka,
Så lika mången an’n,
War derföre beskedlig.
Det illa slutas kan.
X.
De sade att du skrattat
Åt min, så ömma bön,
Att swara på min kärlek,
Så ren och sann och skön.
Jag kan ej tro den sägen,
Den wor’ ej wärdig dig,
Jag kan ej tro att nånsin
Du skulle le åt mig.
6
