Den här sidan har korrekturlästs
47
Mig, hwars hjerta torrt och wissnat
Länge ej en känsla kände,
Underbart! — ett sådant upptag
Nu, af ödets nycker, hände.
Säkert, då jag såg de milda
Känslor flykta ur mitt sinne,
Säkert qwarblef någon barnslig,
Oförklarad dröm derinne.
Säkert, säkert är jag bättre
Än jag trott mig om, mig swaga,
Då en flickas lätta löje
Kan mitt hjertas köld förjaga.
Intet är ju än förloradt!
Här blir åter lif och wårar:
Här blir åter, såsom fordom,
Om hwartannat lek och tårar.
