Den här sidan har korrekturlästs
55
Du seglare der — du sköne,
Så gerna jag kom till dig!
Wisst hwälfwa nu dina tankar
Allenast sig ljuft om mig.
Jag ser dina ögon stråla,
De dunkla i eldigt glöd,
Hur gerna en kyss, så hjertlig,
För blickarne jag dig bjöd.
Men ack! jag står uppå stranden
Allena och ensam och öm,
Och waggar mitt sorgsna hjerta
I minnets rosiga dróm.
Farwäl! du älskade yngling,
Du sköne! så stolt och fri,
De stunderna då wi kysstes,
De gingo så snart förbi.
Farwäl! min seglare älsklig!
O, såge du dock den tår,
Som glödande, warm och hjertlig
I mitt dunkla öga står.
