Sida:J Mortensen Från Aftonbladet till Röda Rummet 1905.djvu/179

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
175
JOHAN LUDVIG RUNEBERG

Runebergs diktning, som balanserar mellan romantik och realism, och det slår förstärkt ånyo upp i de dikter han skrifvit efter ankomsten till Borgå.

Det andra stora inflytandet, som redan under ungdomsåren gjorde sig gällande, kommer från antikens författare, hvars retorik alltid blef bestämmande för Runeberg och hvars betydelse för hans metriska utbildning svårligen kan öfverskattas. Hans hufvudstudier vid universitetet voro ju de klassiska språken. Vi höra hur han tidigt på hexameter söker beskrifva en vargjakt, i hvilken han deltagit. Det var första uppslaget till Elgskyttarne. Några år senare skrifver han ett mindre satiriskt epos på grekiska hexametrar, och ännu i första diktsamlingen kunna vi på bar gärning gripa hans förhållande till Horatius både hvad meter och tankar angår.

Af västerländska skalder är det dels de tyska klassiska skalderna, dels Walter Scott, som mäktigt ingripit i Runebergs lif.

I stort sedt står han under samma konstellation, som den tyska klassisiteten och detta i kanske högre grad än någon annan svensk skald af hans generation, eftersom det franska inflytandet i Sverige, trots fosforisternas opposition, på olika sätt fortlefde. Den tyska klassisiteten hade börjat som Sturm und Drang, d. v. s. som en folklig och oppositionell riktning, fientlig mot den franska hoflitteraturen, men anslutande sig till Shakespeare och den engelska borgerliga litteraturen; den fortgick och nådde sin höjdpunkt såsom en öfvervägande antikiserande rörelse. Båda dessa strömningar återfinna vi i Runebergs diktning, och hans förhållande till den tyska litteraturen låter angifva sig med namnen Herder, Voss och Goethe. Den förste har inverkat på honom såväl som på den unge Goethe och i samma riktning: han har väckt och utvecklat hans sinne för folket och dess sånger. Utan de båda senare äro icke Runebergs hexameterdikter tänkbara, hvilka, rent borgerliga till sina ämnen, ingalunda endast kunna vara inspirerade af Virgilius och Homeros utan för sin uppkomst fordra de båda faktorer, som vi tydligt se varit verksamma hos de tyska skalderna: den engelska borgerliga romanen och ett fördjupadt antikstudium. Att emellertid särskildt Goethes inverkan ej inskränker sig härtill, torde vara säkert; likheterna mellan dem båda äro för