Sida:Jacobson Harald Hjärne 1922.djvu/58

Den här sidan har korrekturlästs

56

religiöst bestämd, positivt eller negativt, något som alldeles särskilt visar sig i fråga om undervisningen. Ty även en från religiöst innehåll till namnet fri moralundervisning måste anknyta till någon viss världsåskådning, religiös eller antireligiös. Den praktiska tillämpning Hjärne gör av sin undersökning är konstaterandet av sannolikheten för att spänningen mellan stat och kyrka i själva verket aldrig kan upphöra, att en lösning en gång för alla är otänkbar. Däremot höll han för tänkbart, att man skulle kunna nå tillfälliga uppgörelser, vilka dock krävde både mycken takt och djup insikt i statens och kyrkans historiskt utbildade väsen.


* * *


Hjärne var en stilist av hög rang och originellt skaplynne. Han utmejslade sin stil med utomordentlig noggrannhet och avpassade den väl efter innehållets art. Sina stilideal hade han väl i viss mån hämtat från antiken, vilket röjer sig i den fasta periodbyggnaden, rikedomen av bestämningar (särskilt älskade han de inskjutna prepositionsuttrycken) och den utpräglade rytmiken. Men i hans stil fanns även ett inslag av purism. I sina yngre år förde Hjärne i Göteborgsposten (1873) en polemik i språkfrågor med den då i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning verksamme Viktor Rydberg. Hjärne angrep