Sida:Johan Winbergs Kok-Bok-1761.djvu/334

Den här sidan har korrekturlästs

Imedlertid kokas up 12 stop, mer eller mindre, söt grädda, hwilken, om hon är tunn, bör kokas, tils hon blir litet tjock. Fisken lägges i en stekpanna, bredewid hwarandra; och derpå slås så mycket af den up- och hopkokade gräddan, så at fiskarne til hälftenskylas. Sedan bör pannan stå lyckt på jämn eld, til dess gräddan kokat in, så wäl efterses, at fisken ej brännes, utan får wacker färg; hwarefter han wändes om, begjutes med litet grädda och stekes likaledes på den andra sidan. När fisken är sålunda tilredd, kan han ätas med nöje.

Gös.

Gös, som rensas lefwande och straxt kokas, är wälsmakelig. Han ändrar ock ej så snart sin smak, som annan fisk, utan tol at blifwa sielfdöd i luften. Med denna fisken gröas ej så månge anstalter, emedan han är bäst, när han får behålla sin naturliga smak; hwilket sker, då han tilredes på följande sätt. Gösen fjällas, urtagges, och skäres midt af i twärfingers tjocka bitar, men hufwudet i tu, hwarefter han sköljes wäl. En kittel sättes på elden, fisken saltas lagom, och lägges i kittelen, när wattnet siuder, at kokas friskt, tils han är gar, då han tages up och anrättas. Imedlertid kokas 6 à 8 hårdkokade ägg, och hackas