28
Stånden, eller ock af fruktan at förlora drabbningen, om man komme til äntrings med hwarandra, hållit sig blott wid landet, och sökt förswara sig med ena laget allena.
I sådan händelse, råder wäl försigtigheten at spara skott, då man ej sjelf kan träffas, och imedlertid föra Flottan i fria sjön; men som det är minsta delen, som förstår sjö-operationerna rätt, och de fläste stå så långt ifrån, at de ej se deras werkan, utan märka blott på lösen, hwem som sköt sist, och sluta däraf om segren, tycks det ej wara skäl, at wara nogräknad på några skått, om de ock skedde med förladdning allena, när man därmed kan öfwertyga menigheten om tilgången.
Auctoren til den senare utkomna Skrift, wisar ifrån pag. 5 til 10, med flera i wåra uplysta tider utkomna Kongl. Förordningars ord, huru ej allenast fides publica, utan ock salus publica, genom handelens ställande på en annan fot, skulle märkeligen rubbas; men tycks hafwa förgätit, at så uplyst, som wår näst framflutna tid, på ena sidan hafwer warit för dem, som stått sjelfwe wid ljuset, så excessivt egennyttig har hon ock warit på den andra; så at jag måste tilstå det auctoritets-skäl, som däraf är tagit, wara et af de lättaste. Och hwad sjelfwa Förordningarnas ord beträffar, som beskrifwa närwarande handels-twång wara Riket gagneligt, försäkrar jag, at Allmänheten wore oförlikneligen bögd, at sätta tro därtil, om hon funne dylika intagande talesätt i dem allena, som röra denna handels-system; men när jag blifwer warse et Koppar- och Tjäru-Compagnie, Wäxel- och Salt-Contoiren &c. inrättas och förswaras i det längsta med lika behageliga termer, wet jag icke hwad man skal säga därom.
