Sida:Kalevala (Collan) 1922 förra delen.djvu/243

Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

239


Sång 16.
Tog till orda själv och sade:
»Drick, du gamle Väinämöinen!
 Gamle trygge Väinämöinen
Blickar på sitt dryckeskäril:
Grodor leka i dess inre,
Maskar krypa kring dess kanter;
Och han yttrar då och säger:
»Jag alls icke hit har kommit
Att ur Manas skålar dricka,
300. Att på Tuoni-stopen läppja:
Ölet drinkaren berusar,
Störtar den som sköter kannan.»
 Sade Tuonelas värdinna:
»O du gamle Väinämöinen,
Varför kommer du till Mana,
Av vad skäl till Tuonis stugor,
Innan Tuoni själv det önskat,
Förrn dig Mana ryckt från jorden?»
 Gamle Väinämöinen svarar:
310. »Medan jag en båt mig byggde,
Timrade min nya farkost,
Trenne trolldomsord mig brusto
Då jag avslöt båtens bakstam,
Då jag reste upp dess förstäv;
Nu, då orden ej jag funnit,
Icke fått dem uppå jorden,
Nödgas jag till Tuoni komma,
Nalkas dessa Manas stugor
För att dessa ord mig skaffa,
320. Dessa snärjeord mig lära.»