Den här sidan har korrekturlästs
§ §
282
Sång 18.
Varför gråa hunden skäller,
Varför slottets vakthund gläfser!»
Hustrun svarade och sade:
»Tid jag saknar, hinner icke:
Frukost måste här jag reda,
Laga mat för hela huset;
Tjockt ett bröd jag måste baka,
Degen än jag måste klappa:
Tjockt blir brödet, fint är mjölet,
510. Svag är den som brödet bakar!»
Sade värden uti Pohja:
»Alltid hava kvinnor brådska,
Flickor ständigt att bestyra,
Fast de steka sig vid ugnen,
Fast de vräka sig på bädden;
Gå då du att se, min gosse!»
Gossen svarade och sade:
»Jag har icke tid, min fader;
Slipa måste jag min yxa,
520. Måste klyva här ett träblock,
Och en vidsträckt vedrad hugga,
Rada upp dess tunna klabbar:
Lång är traven, fin är veden,
Svag är den som veden hugger!»
Slottets vakthund skäller ständigt,
Gårdvarn gläfser oupphörligt,
Jämt det fula djuret tjuter,
Holmens ullsvans klagar högljutt
Sittande på åkerrenen,
530. Med den vida svansen uppböjd.
Varför slottets vakthund gläfser!»
Hustrun svarade och sade:
»Tid jag saknar, hinner icke:
Frukost måste här jag reda,
Laga mat för hela huset;
Tjockt ett bröd jag måste baka,
Degen än jag måste klappa:
Tjockt blir brödet, fint är mjölet,
510. Svag är den som brödet bakar!»
Sade värden uti Pohja:
»Alltid hava kvinnor brådska,
Flickor ständigt att bestyra,
Fast de steka sig vid ugnen,
Fast de vräka sig på bädden;
Gå då du att se, min gosse!»
Gossen svarade och sade:
»Jag har icke tid, min fader;
Slipa måste jag min yxa,
520. Måste klyva här ett träblock,
Och en vidsträckt vedrad hugga,
Rada upp dess tunna klabbar:
Lång är traven, fin är veden,
Svag är den som veden hugger!»
Slottets vakthund skäller ständigt,
Gårdvarn gläfser oupphörligt,
Jämt det fula djuret tjuter,
Holmens ullsvans klagar högljutt
Sittande på åkerrenen,
530. Med den vida svansen uppböjd.
