Sida:Karl Starbäck Darwin 1909.djvu/62

Den här sidan har korrekturlästs

58

på mina läsare, och den, som detta har lyckats är det, som enligt min mening förtjänar hela äran.“

Likaså sysselsätter sig Darwin med de rudimentära organen, och vi vilja äfven med afseende på dessa anföra ett citat: ”Salamanderarter (hör till groddjuren), som lefva högt uppe på bergen, framföda sina ungar fullbildade. Detta djur bor aldrig i vatten. Om vi dock öppna en dräktig hona, finna vi inuti henne ungar med fullkomligt fjäderlika gillar, och om de läggas i vatten simma de omkring likt ungar af den vanliga vattenödlan. Denna akvatiska organisation har naturligtvis intet sammanhang med djurets framtida lif, ej heller står det i något förhållande till dess embryonala villkor; den står blott i samband med någon förfaders organisation och upprepar en phas i dess utveckling.“ Detta exempel, som vi valt såsom synnerligen intressant, ansluter sig likväl alltför nära till den embryologiska framställningen, och vi vilja därför tillägga, att han ger åtskilliga exempel på verkliga rudimentära organ hos den utbildade organismen. Hvad människan vidkommer, uppräknar han ett 15-tal, såsom det halfmånformiga vecket i ögat, en kvarlefva från våra stamfäders blinkhinna, åtskilliga muskler, blindtarmens masklika bihang, visdomstanden, allt organ för människan utan det ringaste gagn, snarare till obehag, ja till skada. Den embryologiska utvecklingen och de rudimentära organen kunna icke på ett naturligt och vetenskapligt vis förklaras annat än genom härstamning från stamfäder, från hvilka dessa karaktärer gått i arf. Och på samma sätt är enda möjligheten alt finna någon grund för den märkliga återgång, som ett organ understundom kan uppvisa. Sådan “atavism“