306
»Visa bara, att du är hemma! Gå in och kyss henne, och i morgon är allt bra.»
»Jag kan inte kyssa henne», sade sonen.
»Förbaskade pojke!» började översten, men i nästa ögonblick lade han band på sig. »Säg ut vad du menar! Fast vänta litet! Kom med hit in till mig!»
Han drog honom med sig in på sitt kontor och stängde dörren mittför hela skaran av nyfikna lyssnare.
Strax därpå kom han ut igen och gick fram till Schagerström. »Det vore mig kärt, om brukspatron ville närvara vid samtalet», sade han.
Schagerström följde honom genast, och åter stängdes dörren. Översten tog plats på en stol mittför skrivbordet.
»Säg nu fort vad det är åt dig!»
»Eftersom pappa säger, att mamma har feber, så måste jag väl avlägga min förklaring inför pappa, fastän jag mycket väl förstår, att hon är den egentliga anstifterskan.»
»Kan man få veta vart du vill komma?»
»Vad jag vill säga är detta, att jag från och med i dag inte mer ämnar beträda mina föräldrars hus.»
»Ser man på sade översten. »Och anledningen?»
»Anledningen, min far, är denna.»
Han drog fram en sedelbunt ur fickan, lade den
