därmed umgå, och om sårets beskaffenhet sig informera, med uppskärande och öpnande, att domaren utan twifwelsmål, må kunna sig däruppå, uti blodsakers afdömande lita och försäkra. 1689 den 6 Maij, KB. Just. W. pag. 1238. Och äro Läkare befriade ifrån sine attesters beredigande wid Domstolarne, enär de wid slutet tillägga denna clausul: hwilket jag härmed, ej allenast på min redan aflagde EmbetsEd intygar, utan ock med denna min edeliga förpligtelse: så sannt mig Gud hjelpe till lif och själ, bekräftar. 1758 den 14 Febr. KB. MW. 6 T. pag. 4772. Jämnför härmed de wid 28 Cap. 6 § MB. p. 463–468, införde Författningar.
2 §.
"Warder någor så stungen, sårad, slagen, eller krossad, at han dör inom natt och åhr, och pröfwas tå ljusliga,, at han af then handawerkan död blef; gifwe then, som sårade, eller slog, lif för lif. Nu kan annor sjukdom tilkomma, eller Läkarens wårdslöshet, eller annat ofall; ware tå fälder til hel, eller half mansbot, alt som omständigheterne äro til."
P. St. Att om dråparen rymmer, bör ändå ransakning anställas, XXVI: 1 MB. Pröfwar Konugnen, att målsäganden må njuta förlikning, XXVI: 3 MB. Att den döda kroppen bör synas, om twifwelagtigt är, huruwida döden tillkommit af sot, eller annars handawärkan, XXVIII: 6 MB. Hel mannsbot, XXVI: 1, 2, 3, XXVIII: 1, 2, 3, 4, 5, XXX: 3, XXXIII: 1, 3 MB. Half mannsbot, XXVIII: 1, 3, 5, XXIX: 3, 4, XXX: 1, 3, XXXIII: 1, 3, MB.
S. F. Doctorer och Fältskärer böra, då de kallas, att sköta och förbinda någon, som uti slagsmål blifwit stungen,
