S. F. Lagens rätta förstånd är, att snattarebot icke kan äga rum i stöld ute på marken, utan böra slike stölder på lika sätt, som de nidingsstölder, hwilka i 42 Cap. 3, 4, 5 §§. MB. uppräknas, ansedde warda. 1745 den 1 maij, KB Jusleen, p. 148. Den som stjäl annars manns häst, boskap eller annat kreatur, som går i bet ute på marken, inom eller utom hägnad, bör, utan att med penningar få böta, och anten stölden stiger öfwer eller under 10 daler S:mt, för sådan tjufnad med kroppspligt straffas, och skall således icke allenast, efter stöldens wärde, dömas till dubbel kroppspligt emot annan tjufnad, likmätigt 43 Cap. MB, utan ock samma straff ökas med 8 par spö, eller 6 par ris: hwilket straff den brottslige undergå bör, sedan han 2 timar stådt för en påla i halsjärn att stämmas, och måste til den ändan en sådan påle med halsjärn wid hwart Tingsställe uppsättas. Den, som andra gången en sådan stöld begår, skall stå wid en påla i halsjärn att skämmas, såsom förut stadgat är, samt med dubbel kroppspligt, emot stöldens wärde anses, och bör detta straff då ökas med 16 par spö eller 12 par ris; dock att kroppspligten ej stiger öfwer hwad uti 5 Cap. 2 §. Str. B. stadgat är. Kommer någor tredje gången igen, och stiger stölden till 100 daler S:mt, warde hängd, ehwad det är mann eller qwinna. Men är tjufnaden mindre, straffes som näst anfört är, och arbete sedan, om det är mannsperson, uti någon Fästning, och qwinna i Tuckthuset så många år, som Domaren, efter hwart måls beskaffenhet, och den brottsliges wanart pröfwar, och bör den brottslige alltid ärsätta skadan, om han gitter. När någor 3:dje gången för sådan stöld angifwes och dömes, sände UnderRätt sin dom genast in till HofRätten, att där widare öfwerses och skärskådas. 1748 den 3 Aug. KF. MW. 4 T. p. 2734. Med lika straff, som KF. den 3 Aug. 1748 stadgar för stöld af annars häst,
Sida:Lagfarenhetsbibliotek V 1.djvu/564
Den här sidan har korrekturlästs
564
MissgjerningsBalken, 43 Cap. 1 §.
