Sida:Leopold Samlade 2 1815.djvu/66

Den här sidan har korrekturlästs
III.
SVARTSJUKAN.


J Ynglingar förutan seder,
När hämdens Gud vill straffa Eder,
För hela slägters störda ro,
Bedragna flickors kränkta heder,
Förförda fruars brutna tro,
Och tusende förgätna eder;
Då bäfven, att han Er bereder,
Till lön för brottsliga begär,
De band, som jag med oskuld bär,
De qval jag oförvunnen lider,
Och djupt i edra ådror sprider
Den lågas gift, som mig förtär.
Då, då, förvänten ej att finna
En mö, i blomman af sin vår,
En himmelskt leende Gudinna
Till hvilken edert rökverk går:
Nej, för en Nymph J skolen brinna;
På vägen bortom tretti år;
Hvars panna röjer tidens spår,
Hvars rosor småningom försvinna,
Men som ännu den konst förstår
Att edra svaga hjertan vinna;