Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/343

— aS5 -. lemuandeät mina stridbara anhängare, att så godt de kunna förlika och försvara alla dessa dristiga motsägelser. Man mfiste tillstå, att om filosofiens kall ar att stadga och trygga yåra vigtigaste ofvertygelser och förhoppningar, så kan hon väl aldrig vara mer utblottad på medel dertill, än hon i dessa begge system visar sig. På ett något olika sätt förhåller sig tvifveU- utan med den äldre filosofien. De vigtiga lärome om Själ och Gud och Odödlighet befinna sig af henne icke allenast på fullt allvar antagna, utan äfven styrkta och bekräftade genom alla de grun^ der, som blotta spekulationen kunnat förse henne med. Jag påminner emot henne allenast: att hon behandlar dessa höga föremål allt för mycket så* som blotta ämnen för kunskap och naturforskning att hon ej erkänner någon annan visshet än blötta bevisningens; påstår sig äga den, och bekymrad sig om ingen annan, som i vidrigt fall kunde er* sätta denna. Deraf har också skett, att sedan ba^ visningen måst erkännas omöjlig, denna filosofi � I af seende på godtgörandet af sina förbindelser, fasi* än med bästa vilja, är lika så insolvent, som nå- gondera af de begge nyare. Skulle det väl vara möjligt, att vi kunnat hafva stora filosofer, utan att derföre hafva haft en sann filosofi? Finr mui