-^ aa — eller o^k innel^r försUnds-begreppet någODting som kan afdragas fr&n all tidabestänupel^ochdei'-* utöfver utsbrfickaa. Hvarfbre icke på lika .^U i anaeeade till l)fide tid och rymd med . väf^ %w- teligen kategpriskil begrepp: existens ^ substans j, or$ak, nAgra eller alla? Frägan förtjente verkeligen att tagas i betraktande. Likväl finnes hos Kant |a- tet spår till sådan undersöki^ing; ehurif han aii- nars icke sparsamt fbrdjupar sig i bottenlösa be- grundningar. Kategoriemas ogilltighet om metafysikens fitre- mål förblef alltså afgjord , odi deras misskredit vi � sar sig i hela nya Filosofien, bvarest föga eller intet afseende gdres på deras fordringar. Således finner man till ex. allt behof af någon substantiell tiU varelse derifrån uteslutet, Mim^ finner der.tvert- om en ursprunglig absolut verksamhet i utan nå- gon som verkar; ett tfinkaqde förnuft , i^tan någoia som äger det; efst fagf utan substans, utan nnn �- risk identitet I som ideligen uppkommer � mvn be* står blott i sjelfva handlingen af denna sucxsessiva uppkomst o. s. v. Man har nemligen slutat af för- ståndsgrundernas ogilltighet i dessa ämnen, att de kunde till och med rakt motsägas, utan oriktigheL Um borde till det högsU liki^l blott slutat deraf, att vi genom dem ingenting kunna veU om det
1 �
