Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/105

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
83
föränderlighet hos menniskan.

kroppens båda sidor räknades som ett. I den senare afdelningen fanns icke en enda kropp bland de trettiosex, “som fullkomligt saknade afvikelser från de normala beskrifningar om muskelsystemet, hvilka lemnas i anatomiska handböcker“. En enda kropp visade det utomordentliga antalet af tjugofem tydliga abnormiteter. Samma muskel varierar stundom på mångahanda sätt; så beskrifver professor Macalister[1] icke mindre än tjugo olika förändringar hos palmaris accessorius.

Den ryktbare gamle anatomen Wolff[2] påstår, att inelfvorna äro mera föränderliga än de yttre delarne: Nulla particula est, quæ non aliter et aliter in aliis se habeat hominibus. Han har äfven skrifvit en afhandling angående valet af typexemplar bland inelfvorna för uppvisning. En afhandling om skönhetsidealet för lefvern, lungorna och njurarne o. s. v., liksom gälde den det gudomliga menniskoanletet, ljuder främmande i våra öron.

Själsförmögenheternas föränderlighet eller olikhet hos menniskor af samma race, att icke nämna de större olikheterna mellan menniskor af skilda racer, är så bekant, att icke ett ord derom här behöfver sägas. Så är det äfven med de lägre djuren, hvilket genom några få exempel har blifvit förklaradt i föregående kapitel. Alla, som hafva haft vård om menagerier, medgifva detta faktum, och vi se det tydligt hos våra hundar och andra husdjur. Brehm påstår uttryckligen, att hvarenda apa af dem, som han i Afrika höll i fångenskap, hade sitt särskildta sinnelag och temperament; han omnämner en babian, som var anmärkningsvärd för sitt utmärkta förstånd, och vaktarne i Zoological Gardens utpekade för mig en apa, tillhörande Nya Verldens afdelning, som likaledes var anmärkningsvärd för sitt förstånd. Rengger framhåller äfvenledes olikheten i de särskilda själsförmögenheterna hos de apor af samma art, hvilka han underhöll i Paraguay, och denna olikhet är, såsom han tillägger, dels medfödd, dels resultatet af det sätt, hvarpå de blifvit behandlade eller uppfostrade[3].

Jag har på annat ställe[4] så fullständigt afhandlat frågan om förärfningen, att jag här knappast behöfver tillägga något. Med afseende på öfverflyttandet af de obetydligaste liksom af de vigtigaste karakterer har ett större antal fakta blifvit hopsamladt

  1. Proceedings of the Royal Irish Academy, vol. X, 1868, sid. 141.
  2. Acta Academiæ Petropolitanæ, 1778, andra delen, sid. 217.
  3. Brehm, Thierleben, band I, sid. 58 och 87. Rengger, Säugethiere von Paraguay, sid. 57.
  4. Variation of Animals and Plants under Domestication, vol. II, kapitlet XII.