Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/179

Den här sidan har korrekturlästs
157
hermafroditism hos däggdjuren.

sina ungar långt efter, sedan däggdjursklassen har upphört att vara androgyn, och att, hvad marsupialierna beträffar, båda könen torde hafva burit sina ungar i marsupialsäckar. Detta skall icke synas vara synnerligen otroligt, om vi betänka, att hanarne af Syngnathidæ i sina abdominalfickor mottaga honornas råmkorn, utkläcka dem och, såsom några mena, derefter uppföda ungarne[1], att vissa andra fiskhanar utkläcka råmkornen i sina munnar eller gälkaviteter, att vissa paddhanar mottaga äggsnörena från honorna och linda dem omkring sina egna lår och hafva dem qvar derstädes, tills larverna hafva blifvit utkläckta, att vissa fogelhanar åtaga sig hela kläckningsbestyret, och att dufhanar likaväl som honorna föda sina i nästet liggande ungar med en afsöndring ur sina egna kräfvor. Men ofvannämnda förmodan uppstod hos mig först derifrån, att mjölkkörtlarne hos däggdjurshanarne äro så mycket fullständigare utvecklade än rudimenten af de andra accessoriska organer af reproduktionssystemet, hvilka, ehuru egendomliga för det ena könet, anträffas hos det andra. Mjölkkörtlarne och vårtorna kunna, sådana de förefinnas hos däggdjurshanarne, i sanning knappast kallas rudimentära; de äro helt enkelt icke fullt utvecklade och icke funktionsmessiga. De påverkas, i likhet med samma organer hos honan, sympathetiskt genom vissa sjukdomars inflytande. Vid födelsen afsöndra de ofta några få droppar mjölk, och de hafva hos menniskan och andra däggdjur tillfälligtvis befunnits vara väl utvecklade och lemna ett godt förråd af mjölk. Om vi nu antaga, att däggdjurshanarne under en föregående långvarig tidrymd hjelpte honorna att uppföda afkomman, och att sedermera af någon orsak, t. ex. att ett mindre antal ungar alstrades, hanarne upphörde att hjelpa till, skulle bristande användande af organerna under mogenhetstillståndet föranleda deras otjenstbarhet, och på grund af två välbekanta förärfningsprinciper borde detta otjenstbarhetstillstånd sannolikt i motsvarande mogenhetsålder öfverflyttas på hanarne. Men i alla tidigare åldrar skulle dessa organer lemnas oberörda, så att de skulle vara lika väl utvecklade hos ungarne af båda könen.


  1. Hr Lochwood (citerad i Quart. Journal of Science, April 1868, sid. 269) anser, efter hvad han har iakttagit angående utvecklingen hos Hippocampus, att väggarne i hanens abdominalpung på visst sätt lemna näring. Se angående fiskar, som utkläcka råmmen i sina munnar, en mycket intressant uppsats af professor Wyman i Proc. Boston Soc. of Nat. Hist., den 15 September 1857, och professor Turner i Journal of Anat. and Phys., den 1 Nov. 1866, sid. 78. Dr Günther har äfvenledes beskrifvit liknande fall.