Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/246

Den här sidan har korrekturlästs
224
principer för könsurvalet.

år 1862 som 97 till 100, men äfven i detta lilla distrikt var medeltalet af de 7385 under alla tio åren födda som 104,5 till 100, d. v. s. samma förhållande som i hela England.[1] Dessa proportionstal förändras någon gång i ringa mån af okända orsaker; så uppgifver professor Faye, “att i några af Norges distrikt färre gossar hafva blifvit födda under ett decennium, hvaremot det motsatta förhållandet har inträffat i andra“. I Frankrike har under fyratiofyra år de nyfödda gossarnes antal förhållit sig till flickornas som 106,2 till 100, men under denna period har det i ett departement inträffat fem och i ett annat sex gånger, att flere flickor hafva blifvit födda än gossar. I Ryssland stiger medeltalet så högt som 108,9 till 100.[2] Det är en egendomlig företeelse, att hos judar proportionstalet för nyfödda gossar är afgjordt större än hos christna; så är förhållandet i Preussen 113, i Breslau 114 och i Livland 120 till 100, under det att förlossningarna bland de christna i dessa länder äro så många som vanligt, t. ex. i Livland som 104 till 100.[3] Det är en ännu egendomligare företeelse, att hos olika nationer samt under olika förhållanden och klimat, i Neapel, Westphalen, Frankrike och England, öfverskottet af nyfödda gossar öfver flickor är mindre, då de äro oäkta, än då de äro äkta.[4]

Enligt professor Faye och andra skulle i olika delar af Europa “en ännu större öfvervigt af gossar förefinnas, om döden i samma förhållande drabbade båda könen i moderlifvet och vid födelsen. Men förhållandet är, att vi i åtskilliga länder för hvarje hundratal af dödfödda flickor hafva 134,6 till 144,9 dödfödda gossar“. Dessutom dö under de fyra eller fem första lefnadsåren flere gossar än flickor; “i England t. ex. dö under första året 126 gossar för hvarje hundratal af flickor, hvilket förhållande är ännu ogynsammare i Frankrike“.[5] Som en följd af denna

  1. Twentyninth Annual Report of the Registrar-General för 1866. I denna rapport är en särskild tioårstabell införd.
  2. Se för Norge och Ryssland utdraget ur professor Faye’s undersökningar i British and Foreign Medico-Chirurgical Review för April 1867, sid. 343, 345, och för Frankrike Annuaire pour l’An 1867, sid. 213.
  3. Se angående judarne hr Thury, La Loi de Production des Sexes 1863, sid. 25.
  4. Babbage, Edinburgh Journal of Science, 1829, vol. I, sid. 88, äfvensom sid. 90 om dödfödda barn. Se angående oäkta barn i England Report of Registrar-General för 1866, sid. XV.
  5. British and Foreign Medico-Chirurgical Review för April 1867, sid. 343. Dr Stark anmärker äfvenledes (Tenth Annual Report of Births, Deaths etc. in Scotland 1867, sid. XXVIII), att «dessa exempel kunna vara tillräckliga att visa,