Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/369

Den här sidan har korrekturlästs
31
strider.

halsfjädrar äro fullkomligt utvecklade, och den minsta rörelse af någon fogel framkallar under denna tid en allmän kamp.[1] Två exempel skola vara tillräckliga angående de med simfötter försedda foglarnes stridslystnad: i Guiana “förefalla blodiga strider under

Fig. 37. Brushanen eller Machetes pugnax (ur Brehm’s Thierleben).

fortplantningstiden mellan hanarne af den vilda myskanden (Cairina moschata), och floden är ett stycke bortåt, der dessa strider hafva inträffat, betäckt med fjädrar“.[2] Foglar, som tyckas illa anpassade för kamp, inlåta sig i häftiga strider; så drifva de starkare hanarne

  1. Macgillivray, Hist. Brit. Birds, vol. IV, 1852, sid. 177—181.
  2. Sir R. Schomburgk i Journal of the Royal Geographical Society, vol. XIII, 1843, sid. 31.