Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/395

Den här sidan har korrekturlästs
57
prydnader.

och satta i vibration, såsom bildande ett slags krets, i hvars midt hufvudet “framträder likt en liten smaragdsol, hvars strålar bildas af de båda plymerna“.[1] Hos en annan, ytterst vacker art är hufvudet kalt “och af en rikt koboltblå färg med åtskilliga i kors gående rader af svarta, sammetsartade fjädrar“.[2]

Fig. 49. Spathura underwoodi, hane och hona (efter Brehm).

Honingsfoglarnes hanar (fig. 48 och 49) täfla nästan med paradisfoglarne i skönhet, hvilket en och hvar skall medgifva, som

  1. Citerad efter hr de Lafresnaye i Annals and Magazine of Nat. Hist., vol. XIII, 1854, sid. 157; se äfven hr Wallace’s mycket utförliga skildring på samma ställe, vol. XX, 1857, sid. 412, och i hans Malay Archipelago.
  2. Wallace, The Malay Archipelago, vol. II, 1869, sid. 405.