Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/599

Den här sidan har korrekturlästs
261
hinder för könsurvalets verkan bland vildar.

närmare hafva studerat detta ämne, och hvilkas omdöme är af mycket mera värde än mitt, att det kommunala giftermålet, med inbegrepp af giftermål mellan bröder och systrar, var den ursprungliga och allmänna formen på hela jorden. Det indirekta beviset för denna åsigt är synnerligen kraftigt och hvilar hufvudsakligen på de slägtskapsbeteckningar, hvilka användas mellan medlemmarne af samma stam, och som innebära ett sammanhang med stammen allena och icke med en af de båda föräldrarne. Men ämnet är för vidsträckt och inveckladt för att ens ett utdrag skulle kunna här meddelas; jag skall också inskränka mig till några få anmärkningar. Vid kommunala giftermål eller hvarest giftermålsbandet är ganska löst är det tydligt, att barnets slägtskap till sin fader icke kan vara kändt. Men det synes nästan otroligt, att barnets slägtskap till sin moder någonsin skulle hafva blifvit alldeles öfversedd, i synnerhet som qvinnorna i de flesta vilda stammar under en lång tid amma sina barn. Följaktligen spåras i många fall härstamningslinierna endast genom modern med utelemnande af fadern. I många andra fall uttrycka de använda termerna ett sammanhang med stammen allena med uteslutande äfven af modern. Det tyckes vara möjligt, att förbindelsen mellan de beslägtade medlemmarne af samma barbariska stam, hvilka äro utsatta för alla slags faror, måste genom behofvet af ömsesidigt skydd och hjelp vara af så mycket större betydelse än den mellan modern och hennes barn, att den leder till bruket af endast sådana termer, som uttrycka de förstnämnda slägtskapsförhållandena; men hr Morgan är öfvertygad, att denna åsigt om saken ingalunda är tillfredsställande.

De slägtskapsbeteckningar, som användas på olika ställen af jorden, kunna enligt den nyss citerade författaren delas i två stora klasser, den klassifikatoriska och den beskrifvande, hvilken senare användes af oss. Det är det klassifikatoriska systemet, hvilket så eftertryckligt bestyrker den åsigten, att kommunala och andra ytterst lösa former för giftermål ursprungligen voro allmänna. Men så vidt jag kan inse, är det i följd häraf icke nödvändigt att antaga ett

    1865, sid. 163, om könens förening »såsom obunden, öfvergående och i viss grad blandad». Hr M’Lennan och Sir J. Lubbock hafva samlat många bevis på vildars ytterliga lättsinnighet under närvarande tid. Hr L. H. Morgan drager i sin intressanta afhandling om slägtskapens klassifikatoriska system (Proceedings of the American Academy of Sciences, vol. III, Februari 1868, sid. 475) den slutsatsen, att månggifte och alla former för giftermål voro okända i uråldriga tider. Det synes äfven af Sir J. Lubbock’s arbete, att Bachofen likaledes hyllar den åsigten, att kommunalt umgänge mellan könen ursprungligen varit rådande.