Sida:Midlothians hjärta 1926.djvu/502

Den här sidan har korrekturlästs

WALTER SCOTT

sig er sak. Jag vill ej göra er några frågor, emedan hans höghet, som i dylika fall är ytterst varsam och försiktig, har för avsikt att underrätta mig om allt, vad ni själv vet, kära barn, och sannolikt en hel mängd mera. Men ni kan emellertid meddela mig allt, som trycker ert sinne, eftersom ni ju hör, att det är hans höghets avsikt att framdeles omtala alltsammans för mig, och antingen han eller ni gör det kan just komma på ett ut. Om jag på förhand vet, vad han ärnar säga, så kan jag vara färdigare med att lämna mitt råd, och antingen han eller ni talar om det, gör alldeles precis detsamma, kära barn, så att ni gärna kan tala om, vad ni behagar, men kom bara ihåg att jag inte gör er några frågor.

Jeanie råkade verkligen i en liten förlägenhet. Hon tänkte, att kanske det enda sätt, varpå hon torde varda i stånd att vedergälla sin släktings vänskapsfulla gästfrihet, vore att meddela henne, vad hon önskade veta. Men hennes klokhet erinrade henne genast, att hennes samtal med drottning Carolina, som tyckts äga rum under hemlighetens slöja, ej var en sak som kunde anförtros åt en pratsjuk fru som mrs Glass, om vars hjärta hon hyste en mycket bättre tanke än om hennes försiktighet. Hon svarade därför i allmänhet, att hertigen haft den godheten att göra sig mycket noga underrättad om hennes systers olyckliga sak, och att han trodde sig hava funnit en utväg att ställa alltsammans till rätta, men att han önskade själv närmare få underrätta mrs Glass om allt detta.

Detta tillfredsställde ej fullt den skarpsynta härskarinnan av Tisteln, som, trots sitt löfte, ansatte Jeanie med ytterligare frågor. — Hade hon hela långa tiden varit vid Argyle-house? Var hertigen med henne hela tiden? Hade hon sett hertiginnan? Hade hon sett de unga fröknarna, och i synnerhet lady Carolina Campbell? Jeanie besvarade dessa frågor blott i allmänna ordalag, såsom, att hon kände för litet till staden för att precis kunna säga, var hon varit, att hon, för så vitt hon visste, ej sett hertiginnan, att hon sett två fruntimmer, av vilka det

490