Sida:Midlothians hjärta 1926.djvu/530

Den här sidan har korrekturlästs

WALTER SCOTT

tid på sig att tänka på galgen, behövde man väl inte göra så mycket väsen därav.

Archibald erinrade härskarinnan över mjölkkammaren om hertigens uttryckliga befallning att de skulle vara uppmärksamma och hövliga mot Jeanie, ävensom därom, att de snart skulle skiljas från henne och följaktligen under återstoden av resan ej behövde göra avseende på någons hälsa och lynne, med vilket svar mrs Dolly Dutton måste låta sig nöjas.

Påföljande morgon begåvo de sig åter på väg och fortsatte lyckligt sin färd genom Dumfriesshire och en del av Lannarkshire, tills de anlände till den lilla staden Rutherglen, ungefär fyra mil från Glasgow. Här medförde en kurir brev till Archibald från hertigens intendent i Edinburgh.

Han nämnde samma afton ingenting för Jeanie om deras innehåll, men då de påföljande dagen sutto i vagnen, underrättade han henne, att han fått befallning av hertigens ombud att, om hon ej hade något däremot, föra henne en dagsresa eller två bortom Glasgow. Några tillfälliga anledningar till missnöje hade i nämnda stad och dess omgivningar framkallat oroligheter, vilka gjorde det mindre rådligt för miss Deans att ensamt och utan beskydd färdas mellan Glasgow och Edinburgh. Om de däremot foro ett stycke längre, skulle de möta en av hans höghets förvaltare, som jämte sin hustru var stadd på uppresa från högländerna till Edinburgh, och under hans beskydd kunde hon tryggt och bekvämt fortsätta sin färd.

Jeanie gjorde allvarsamma invändningar mot detta förslag. Hon hade varit länge hemifrån, sade hon, hennes far och syster måste vara mycket oroliga för hennes skull, och hon hade även andra vänner, som voro vid dålig hälsa, och för vilkas skull hon å sin sida vore bekymrad. Hon vore beredvillig att betala för häst och karl i Glasgow, och säkert skulle ingen vilja ofreda en så svag och oförarglig varelse som hon. — Hon var mycket tacksam för anbudet, men aldrig hade ett jagat rådjur innerligare längtat efer sin viloplats, än hon att komma till S:t Leonards.


518