Sida:Min son på galejan 1960.djvu/94

Den här sidan har korrekturlästs

per räknar en hop örter under ett tacksamt namn av Tulbaghia.

Fiskalen, herr baron von Plettenberg, sekreteraren van der Berg nedstammad av en svensk farfar, och opper-koopman herr Hemmy, alla tre ledamöter i regeringen, samt majoren herr Du Prene böra nämnas därnäst såsom vår nations besynnerlige vänner.

Ni träffar här trenne slags ansikten utom de vita: gulbrune hottentotter, becksvarte slavar och blackote bländingar eller europeiska jämtungar med någon svart demoiselle. Hela svärmen är hednisk.

Hottentotterna, landets naturlige bebyggare, äro ansedde såsom fria bundsförvanter och kunna även bli borgare i Kap då de antaga kristendomen. De meste hava dock dragit sig från uddan djupare inåt bergsbygden, bibehållande hellre sina förfäders vilda levnadsart än de härma européernas konstlade seder. Holländarne äro mycket måne om deras omvändelse, ty de löna en hel ziektrooster, som förrättar apostlaämbetet ibland dem. Men oaktat detta deras kostbara bemödande älska desse likafullt sitt gamla hedniska mörker. Oändeligen svinaktige skola de vara men att deras papar eller offerpräster vid bröllop och begravningar stänka helgelse kring på de närvarande med deras eget vatten, såsom någre tyska resebeskrivningar förmäla, sades mig vara diktat.

Slavarne, större delen köpte på Madagaskar, äro invånarnes dyraste husgeråd. När egendom föryttras, följa de med såsom annan boskap. Sysslorna inom och utom huset förrättas av dem, ty frun med sina döttrar synes fastvuxen vid tebordet och åtager sig ingenting. Hela släktet är smått och svaglemmat. Jag har sett fyra utav dem kring en börda, som en enda Dalgosse hemma skulle kasta på skuldran, dem själv inberäknade. Detta räknar jag härröra frå deras oordenteliga sammangång, ty bägge könen vräkas tillhopa på en lage, parande sig som oskäliga kreatur, var de komma åt, ofta på tolfte, trettonde året. Så oförsvarligen lämna husbönderne dem uti deras hedniska uselhet. Vilka holländska samveten! Skall det bli någon rask avel, måste en europé lägga handen vid arbetet.

92