Sida:Missbrukad kvinnokraft och kvinnopsykologi (1914).djvu/9

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
5
förord

Jag vet visserligen att, ifall ett sådant rykte kom ut, skulle nittionio av hundra förklara: att så hade de alltid trott att en person med mina åsikter måste sluta! Endast den hundrade skulle genom en morgonpromenad till söder förvissa sig huruvida Katarinahissen fanns kvar eller icke.

Det är alltid för denna hundrade man talar. För denna ene, vilken själv vill pröva innan han dömer, kan jag framlägga en lång serie av uttalanden — från mer än 20 år tillbaka — vilka med obruten följdriktighet uttrycka de tankar i kvinnofrågan, som jag här sammanfattat till enhet.

— — — — — —

Jag är och förblir en på individualitetens rätt och frihet lidelsefullt troende. Som sådan är och förblir jag en ivrig kvinnosakskvinna, i den meningen, att jag icke vill att en prick i lagar och stadgar skall kunna stänga en enda annan kvinna från den fullaste individuella frihet. Så snart ett sådant hinder möter en kvinna, blir jag nu lika het av harm, som vid femton år. Och bleve ett grand av kvinnans redan vunna frihet hotad, då skulle även jag ställa alla mina krafter i den »försvarsagitationens» tjänst!

— — — — — —

Det förblir mig — efter förnyad genomläsning av mina föredrag — en gåta huru man ur mina uttryckliga uttalanden att kvinnofrigörelsen bör fortgå tills kvinnan, gift eller ogift, i alla avseenden är rättsligt likställd med mannen, kunnat läsa: att jag manat till stillastående, ja, återgång från det redan vunna. Det är mig ofattligt att framhållandet av några »naturenliga» arbetsområden för kvinnan, kunnat anses innebära syftet att inskränka henne till dessa områden; att betonandet av det nuvarande undervisningsväsendets brister, kunnat anses innebära att jag påyrkar att kvinnor ej böra studera, eller att, när jag talar om dem som läkarinnor, lärarinnor o. s. v. då menar jag, att de skola bli allt detta utan studier! Det är för mig fortfarande ett olösligt problem huru man kunnat läsa moderskap överallt där jag sagt moderlighet!

Kvinnor, som ej voro mina egentliga motståndare, hade dock beklagat; att jag ej varit mer varsam, när